sochm

Nytt år. Samma begär efter sanning. Samma hunger efter förklaring.

Jag är otroligt paranoid.
Jag bor själv med en enda vän, en katt som jag litar på.
Han är grå.
På tisdagar har jag alltid sönder dörrar, för jag vill inte veta vad som händer om jag går igenom dem.
Det sitter en man utanför min dörr och läser barnsagor hela dagarna.
En dag sa han att jag borde kanske läggas in på psykhem.
Psykhem vad är det?
"Psykhem. Du är fri att hoppa in för alla hoppar ändå ut."
Jag går in igen och min katt tittar på mig, men det är inte min katt för den här katten är svart.
Han är en ond katt. Jag vill döda den, så jag gör det.
Tar tag och vrider om. Vrider och vrider så det knakar.
Jag har ont blod på händerna, måste få bort det. Går ut.
Han sitter där fortfarande, bläddrar i sin sagobok och säger:
"Om man är prins eller prinsessa och allt är underbart, vad gör då lite rött?"
Jag tittar på den döda katten, den är grå.

Jag vet inte vad den drömmen betydde, jag vet inte om jag vill veta för den delen.
Den störde mig ofantligt, jag kände mig skakig hela dagen och som om något viktigt gått sönder eller glömts bort.
Som om jag gjort något fel genom att drömma det här.
Ensamheten jag kände i drömmen jagar mig ännu.
20 timmar sömn med en dröm.
Mer ensamhet.
Ett löfte om ett möte.

Han viskade
-meet you at 2.11 in Paris...
Jag frågade
-vad betyder det?
Han svarade
-jag vet inte, bara att jag vill ses igen